lidingohandboll

Med handbollen som drivkraft




Sävehofs hetaste nyförvärv inför säsongen. Han vet hur det känns att vinna SM-guld, med Hammarby gjorde han det tre gånger om. Efter två säsonger i Spanien är han tillbaka i Sverige. Men det blev inte Hammarby, av två enkla anledningar. Han ville vinna igen, och vara med flickvännen Therese Albrechtson. I en öppenhjärtad intervju med lidingöbloggen berättar Micke om tiden i Hammarby, kärleken till sambon och Hammarbys fans.

”Det var tufft att leva som särbos”

Två säsonger i Spanien fick räcka, saknaden efter flickvännen blev för stor. Visserligen har Michael hela sin familj i Stockholm men det blev tillslut Göteborg och Sävehof. Att Sävehof var enda alternativet var det inget snack om.

-Det fanns egentligen inga andra klubbar med i bilden, jag hade ett år kvar på kontraktet med Grannollers och hade jag inte flyttat hem till tjejen hade jag varit kvar i Spanien. Sävehof hörde av sig och jag kan ärligt säga att det var riktigt tufft att leva som särbos. Det känns enormt roligt att vara hemma och jag ångrar mig inte en sekund att jag flyttade återvände till Sverige.

Hur var livet i Spanien?

- Väldigt annorlunda om man jämför med Sverige, allt från kultur till hur människor tänker och agerar. Sen bodde jag vid Barcelona och stranden så det fanns inte så mycket att klaga på. Jag trivdes jättebra och skulle lätt kunna tänka mig att flytta tillbaka men i så fall med flickvännen den gången.

Hur träffades ni?

-Vi hade gemensamma vänner och på den vägen är det.

Michael Apelgren med sambon Therese Albrechtson

”Fansen i Hammarby betydde oerhört mycket för mig”

Hammarby är laget i Mickes hjärta han är enligt sig själv uppväxt på Söderstadion. Han var med under den storhetstid när Hammarby vann SM-guld tre år i rad. Första gången mot just Sävehof.

Vad är ditt finaste minne från tiden i Hammarby?

-Det är jättesvårt att säga, det finns massa. Första guldet var naturligtvis något extra och givetvis saknar man fansen, dom kunde göra så att man presterade dubbelt så bra. Jag vill gärna spela i
Hammarby igen.

Hur kommer det sig att ni var så bra?

-En stor anledning är givetvis Staffan Olsson, han är extremt kunnig och blev extra trovärdig med tanke på det han har uträttat som spelare. Han var alltid väldigt förberedd och kom med dom små taktiska tipsen till oss spelare. Sen hade vi massa spelare som alltid presterade när det gällde som mest.


Hammarbys Guldlag 2008

Michael gillar inte att prata om sig själv. Han är oerhört ödmjuk och beskriver sig själv som elitseriens mest överskattade spelare, om man frågar andra beskrivs han alltid som en spjuver med målsinne. Tiden i Hammarby gjorde Michael till en av elitseriens absolut målfarligaste spelare och landslagsdebuten i EM-kvalet mot Belgien minns han med glädje.

-Det var jätteroligt men vi mötte ett väldigt dåligt lag, det var inte svårare än att göra debut i Elitserien.

Hur ser du på landslaget idag?

-Väldigt tufft för Sverige att ta medalj på ett par år nu, ska det vara någon gång ska det  väl vara nu på hemmaplan i Januari.

Tror du att det finns någon chans för dig att komma med i landslaget igen?

-Nej, dom som är framför mig på m9 positionen är så pass mycket bättre än så det är inget jag funderar på, jag har inte pratat med Staffan på väldigt länge så det ser rätt mörkt ut.

”Vi ska vara med och slåss om guldet”

Skillnaden mellan handbollen i Stockholm och Göteborg är enligt Micke väldigt stor, man tränar mer och det ökar konkurrensen. Att tillhöra Sveriges största handbollsförening ser inte Micke som något negativt. Samtidigt är det stor press hela tiden på att han ska leverera,både från sig själv och från andra runt omkring, något som han faktiskt gillar.

- Jag är här för att leverera, hellre att folk har förväntningar än tvärtom. Min egen instas har hittils varit godkänd, i början var allt väldigt nytt och motiverande. Nu är det mer vardag och jag hoppas kunna höja mig ett steg till.

Hur har säsongsinledningen varit för er enligt dig?

-Jag tycker vi har gjort det bra i Elitserien och helt klart godkänt i Champions League. Vi har fått riktigt svåra lag i gruppen och på bortaplan är det väldigt svårt att vinna. Är det någonstans vi ska skrälla är det hemma i Scandinavium.

Hur går det för er i år?

-Svårt att säga, samtidigt har vi en bra trupp och självklart ska vi vara med och slåss om guldet. Eftersom finalen är en match handlar väldigt mycket om dagsformen. Men vi ska vara där och kriga om saken.

Vilka blir det i finalen då?

-Drott



Röster om Michael Apelgren

Anonym elittränare: "Liten till storleken men otroligt bra i trängda situationer,bra avslutingskvaliteer"

Anonym 9 metare Elitserien: "Otroligt jobbig att möte, en vinnarskalle. Handbollens svar på Rudi Völler"

Anonym elittränare: "Som en ulv i fårakläder,lurar motståndarna att ge honom det utrymme han behöver"

Lagkamrat från U och J landslaget: "en rolig kille som är sjukt irriterande att möta"

Lagkamrat från tiden i Djurgården: "Inte som alla andra,väldigt bra teknik och väldigt duktig spelare, ingen typisk handbollspelare till spelstilen"

Fakta:

Född:
1984 

Längd:
1,81

Familj:
Flickvännen Therese, mamma , pappa, bror och syster

Bor:
Göteborg

Yrke:
Handbollspelare

Lön:
Ja

Stolt över:
Min familj

Gläder sig åt:
Vinster 

Rädd för:
Spindlar

Styrka:
Fetstark

Svaghet:
Minusspänst

Oanad talang:
Fickparkering

Största du har vunnit:
Familjemästerskapen i Golf

Största upplevelse som spelare:
SM gulden med Hammarby

Främsta upplevelse som åskådare:
Em guldet i Globen 2002

Drömyrket:
Handbollspelare

Person i världen du ser upp till:
Tobias Albrechtson

Film:
efter brylluppet
 
Lag:
Hammarby
 
Idrottare:
Victor Fridén 

Mat:
Gojs gryta

Dryck:
Vin 

Tv-program:
Pensionärsjävlar

Bästa kompis:
jonas olsson

Aktuell:
Tillbaka i Sverige efter proffsejouren i Spanien