lidingohandboll

Förra året spelade jag i Djurgården Handboll, vi var favoriter i allas ögonen och definitivt i våra egna. Vi skulle vinna alla matcher oavsett motstånd och matchtid. I början av säsongen gick det enligt planerna, vi vann. Vi vann enkelt och höll det vi hade gått ut med, det roliga var att målsättningen inom laget var det samma som vi hade utåt mot andra lag och supportrar.

Första 5 matcherna vann vi med följande målskillnad

18,16,15,16,16

Jag stack ut hakan i bloggen och gav 10.000 ggr pengarna på att vi skulle vinna alla matcher. Folk startade någon form av betting verksamhet mot mig, jag blev glad och bloggade ännu mer om kross och vinster.


Sen kom Irsta matchen borta, jag drog axeln ur led för 27e gången och var tvungen att vila 2 månader. Dom matcherna vi skulle spela under tiden var jag tvungen att se från sidan. I den 10e omgången skulle vi möta Silwing Troja i Högdalshallen. Jag och Petter skrev om dålig hall,dålig matchtid,dåligt motstånd och enkel seger. Jag minns det som igår, jag och Kristian Blisnac satt på läktaren. Blisnac satt och skrattade åt eländet samtidigt som jag sket på mig av nervositet. Hade lovat att pussa "Vestis" skor om vi förlorade, det hade visserligen inte varit något stort problem. Sån självinsikt har jag, det hade jag verkligen ställt mig på alla 4 och gjort.


Redan i första halvleken kommer jag ihåg att jag tänkte "sjit det här blir tufft". "Det här kan gå åt helvete!"

Blisnac bara skrattade och sa på sin sköna Kärradialekt att "fan va gött sonny,du ska äta skor idag"


I andra halvleken gjorde Silwing ett ryck till 4 bollars fördel. Jag försökte gömma mig men hade allas ögon på mig. ALLA i hela hallen satt och småflina, Vestis tittade på mig och pekade mot sina skor. Jag var beredd på det värsta sceneriot, jag var beredd att gå bort till Vestis och kyssa hans svettiga Hummelskor. 


26e minuten leder Silwing med 3 bollar, Patrick reducerar till 2, Silwing får en utvisning. Jag lös upp, nu skulle det vända! Vi vann utvisningen med 1 boll. hade 1 ner med minuten kvar. Vi kvitterade till 34-34 med 30 sekunder kvar. Anfallet efter missar Silwing och vi fick bollen, hela hallen stod upp. Det kokade i Högdalshallen (kan det koka i Högdalshallen?). Med 5 sekunder kvar får vi frikast, Timmy skulle avgöra (vem annars?). Alla visste att Timmy skulle ta det sista avslutet. Vestis visste, jag visste, Danne G visste, Roger visste.


Timmy sköt, Timmy satte skottet rakt upp i krysset och matchen var slut. Jag sprang ut på planen och hoppade in i den vilt sjungande kören. Vi hade vunnit, med nöd och näppe.......


Och jag, jag skrattade hela vägen hem från Högdalen, utan att behöva kyssa "Vestis" skor.


Så nu tänkte jag höra med dig Vestis, kysser du mina skor om vi vinner med lidingö över er?=)



//Sonny#20-berna????